Starta en ny församling
Jag är församlingsplanterare – inte bara för att jag har planterat församlingar, utan för att jag tror på församlingsplantering. Det är Guds plan för att låta hans kyrka växa på jorden. Församlingsplantering för Guds rike framåt genom att föra ljuset in i mörkret. Det innebär att gå till människor och platser som behöver uppleva Guds kärlek och kraft genom Jesus Kristus.
Det som gör någon till församlingsplanterare är inte så mycket själva handlingen att plantera församlingar eller ett spår av församlingsplanteringar, utan den djupaste övertygelsen om att församlingsplantering är Guds avsedda sätt att vinna de förlorade, att vara pastor för och lärjungaträna dem som tror, att träna och utrusta Guds armé samt att aktivera och sända ut Kristi kropp i världen för att plantera fler församlingar.
Saker att tänka på när du planterar en ny församling
Om du planerar att plantera och vara pastor för en ny församling, kommer här en kort lista över saker du behöver tänka på innan du börjar.
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
- Har du tränat och utrustat dig själv? Det finns till exempel mängder av bra böcker om församlingsutveckling.
- Vilka försöker du nå? Var bor de? Hur planerar du att nå dem?
- Behöver du studera språk innan du börjar? Ska yrkes- eller professionell utbildning komma först? Har du någon tvärkulturell erfarenhet?
- Finns det redan några församlingar i området? Känner du till deras historia? Planerar du att bygga en relation med dem innan du börjar?
- Vilken är budgeten för din församlingsplantering?
- När ska du börja? Vilka behöver veta? Hur ska du kommunicera det?
- Vilken typ av församlingsgemenskap och gudstjänst ska ni ha?
- Har du medlemmar i ditt team? Har du en plan för att utveckla medlemmarna i startteamet? Vet medlemmarna i startteamet vad som kommer att förväntas av dem? Vem ska leda teamet?
- Vilket slags stöd kan du förvänta dig från andra församlingar och församlingsledare, till exempel inom ditt samfund, din rörelse, ditt församlingsnätverk, din lokala församling, husförsamling eller cellgrupp? Vilket slags ansvarsskyldighet förväntar sig dessa samarbetspartner?
- Har du satt upp tydliga mål? Har du fastställt en tidsram för att nå dem?
- Är du och din make eller maka överens om att plantera en församling? Hur kommer församlingsplanteringen att påverka din familj?
Den här listan är naturligtvis inte uttömmande, men den innehåller några ämnen som församlingsplanterare, huvudpastorer och medlemmar i startteam behöver överväga noggrant. Även om det finns olika uppfattningar om de specifika detaljerna kring hur man planterar församlingar, är dessa frågor värdefulla.
Relaterad läsning: Att känna igen problem som uppstår vid församlingsplantering
Innan vi går vidare och talar om församlingsplanteringar kan det dock vara bra att ha en gemensam definition av vad jag menar med församlingar.
Vad menar vi när vi talar om ”kyrkor”?
Jag återvänder alltid till Guds ord när det uppstår frågor om vår förståelse av sådana saker. Låt oss se vad Bibeln säger om kyrkor och församlingsplantering.
Tanken på vinstocken & grenarna
I Johannes 15:5 sade Jesus till sina lärjungar: ”Jag är vinstocken; ni är grenarna. Om ni förblir i mig och jag i er, bär ni rik frukt; utan mig kan ni ingenting göra.” Jesus talade om det som skulle komma och förklarade att han var källan till allt som hans Fader i himlen skulle göra på jorden. Om de fortsatte att följa Jesus i allt som rörde deras liv och arbete skulle de få se resultatet av hans verk genom dem.
Men vad har begreppet vinstock och grenar att göra med kyrkor och församlingsplantering?
Tja, till att börja med finns det bara en vinstock – inte många vinstockar, utan bara en. Jesus syftade inte på samfund, rörelser eller det vi kallar kyrkor (som det finns många av), utan på sig själv:
Guds Son, sänd av Fadern, full av den helige Ande, för att dö för världens synder, uppstå från de döda och sända den helige Ande när han väl hade stigit upp, så att hans verk på jorden skulle fortsätta genom hans kropp, kyrkan! Det som det finns ”många av” är grenar. En vinstock, många grenar. Enkelt, eller hur? (Jag önskar det!)
Låt mig förklara ytterligare: Eftersom det bara finns en vinstock finns det bara en kyrka. Om vi talar om att plantera nya kyrkor måste vi alltså tala om något som inte är åtskilt från eller ett tillägg till den enda sanna och levande kyrkan, som är Kristi.
Att plantera en ny kyrka handlar om människor
Att plantera en ny kyrka innebär faktiskt att åstadkomma kyrkotillväxt. Vi börjar inte något ”nytt” som om det inte redan existerade. Och för att vara tydlig: eftersom Jesus är vinstocken är vi grenarna. Människor, återlösta genom Lammets blod. Människor, födda på nytt, fyllda av Anden. Människor, kallade vid namn, avskilda, helgade, utrustade av Anden, iklädda Guds öde och syfte för att utbreda hans rike över hela jorden! Människor.
Som pastorer och församlingsledare kommer ni att behöva byggnader där kyrkan kan samlas och utrustning för att underlätta tjänsten – det vill säga att genomföra program, hålla gudstjänster och ha möten – men inget av detta, vare sig tillsammans eller var för sig, är kyrkan. Kyrkan är människorna.
Glöm inte detta, och om ni verkligen tror det, så fortsätt när ni planterar kyrkor att med era liv uttrycka vad ni tror, resten av era liv!
En berättelse om att ”gå” till kyrkan
Under lång tid samlades en liten grupp hemma hos oss vecka efter vecka, år efter år, varje lördagskväll. Det var några mycket givande stunder av tjänst för min hustru och mig.
Under åren kom olika människor, några för att stanna, andra bara på genomresa. En man som var en ”stamgäst” brukade vara bland de första att resa sig i slutet av varje kväll och säga,
”Nåväl, jag måste gå nu, för jag måste gå till kyrkan i morgon bitti.”
När han var på väg att gå brukade jag möta honom vid dörren och säga: ”Kom bara ihåg att du inte kan gå till kyrkan, du kan bara vara kyrkan!” Han och jag skrattade, välsignade varandra och sa adjö.
Detta fortsatte en tid, tills han en kväll reste sig på sitt vanliga sätt och sa det han alltid sa, men innan jag hann svara skrattade han och sa,
”Ja, ja, jag vet: ’Du kan inte gå till kyrkan, du kan bara vara kyrkan’.
Så varmt jag kunde svarade jag: ”Nej, det vet du inte, för när du vet något som Gud har uppenbarat för dig förändrar det sättet du talar och handlar på. Det kallas, min vän, ’förvandling’.
Du kan inte gå till kyrkan, eftersom kyrkan inte är en fysisk adress eller en byggnad i hörnet av en stadsgata. Den är inte en gudstjänst, ett möte eller ett program. Kyrkan är Guds folk. Detta är sanningen.
More Articles
Min berättelse om att plantera en ny kyrka
För många år sedan, när jag som ledande pastor gav mig ut för att plantera och vara pastor för min första kyrka, sa distriktsföreståndaren för det samfund jag tillhörde: ”Vi skickar dig till en annan stad för att ’organisera’ en ny kyrka.” Det var hans sätt att förklara vad en kyrkoplantering innebar.
Han hade rätt – det krävdes mycket organisering liksom personliga insatser för att plantera den kyrkan från grunden!
Från det att vi ”gick ut offentligt” fanns det ingen återvändo: Inga lediga söndagar, inga ursäkter för att inte leverera predikningar och bibelstudier varje vecka, träffa startteamet, ge själavård åt församlingsmedlemmar, förrätta vigslar och begravningar, förbereda gudstjänster och så vidare. Planera, schemalägga, organisera? Absolut! Men all denna aktivitet och alla mina insatser skapade eller upprätthöll inte hans kyrka. Organisera fram en kyrka? Jag tror inte det.
Det du till slut får är en kristnad organisation med sina medlemmar och regelbundna aktiviteter. Det som behövs – det som varje kyrkoplanterare och startteam behöver – är en uppenbarelse av Kristi kyrka genom Guds Ande, helst innan man ger sig ut för att plantera en ny kyrka.
Det vi säger eller hur vi talar uttrycker ofta vad vi tänker. När vårt tänkande förändras förändras också vårt sätt att tala. Om information är avsedd att informera, är en uppenbarelse från Anden avsedd att förvandla. Jesus försökte inte informera sina lärjungar om sin kyrka, han förmedlade en uppenbarelse till dem. Senare, på pingstdagen när lärjungarna tog emot den helige Ande, förstod deras förvandlade sinnen sådant som de bara kunde känna till genom Anden.
Som en följd av detta talade de annorlunda – inte längre förvirrade och rädda av Jesu förbryllande avfärd, utan klarsynta och modiga genom att ha blivit uppfyllda av Guds Ande. Petrus svar till den häpna folkmassan den dagen skulle markera början på en förvandling som fortsatte hos många andra som omvände sig, trodde och följde Jesus.
Relaterad läsning: De 10 bästa kostnadsfria systemen för församlingsadministration för att leda din nyplanterade församling
En församling, en församlingsplanterare
Så vad är min poäng? Poängen är att det faktiskt är fel att tänka att man kan plantera något som redan finns. Som Jesus förklarade: precis som det bara finns ett sant vinträd, finns det bara en sann församling. Och det finns bara en församlingsplanterare! Han sade: ”Min Fader är vingårdsmannen”, och han har planterat sin församling genom sin Son och den helige Ande. Bibeln gör det klart att Jesu församling redan finns och kommer att bestå på jorden tills Herren själv återvänder.
Detta för oss tillbaka till vår definition. Församlingsplantering (där ”ny” är underförstått) handlar egentligen om att församlingen bär frukt.
Det finns inget nytt vinträd att plantera, utan bara grenar som ska växa. Tillväxten är Herrens verk i oss och genom oss. Han får oss att bära frukt, snarare än att vi gör oss själva fruktbärande (eller produktiva) i hans namn.
När Gud verkar genom oss på fantastiska och mirakulösa sätt får han äran, och vittnesbördet tillhör honom snarare än människan. Kom ihåg att vi alla, som Skriften säger, ”liksom levande stenar byggs upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som frambär andliga offer som Gud tar emot genom Jesus Kristus” (1 Petrus 2:5). Huset är Guds verk. ”Om inte Herren bygger huset arbetar byggarna förgäves” (Psaltaren 127:1).
Och när det gäller församlingsplantering:
- Planteringen är Guds
- Byggandet är Guds
- Även vår förmåga att bära frukt är hans!
När vi förstår detta genom en uppenbarelse från Anden kommer vårt förvandlade hjärta och sinne i överensstämmelse med Guds hjärta och sinne.
Utan denna sorts överensstämmelse kommer varje nytt verk som en man eller kvinna påbörjar att till slut handla mer om deras goda avsikter – och bygga på den falska föreställningen att de startar en ny församling. Gud vill verkligen att hans församling ska växa, men vi måste bära en uppenbarelse av hans församling i våra hjärtan och sinnen för att förbli i Jesus när vi går ut för att utföra hans verk. All församlingsväxt är beroende av detta, för utan honom kan vi ingenting göra (Johannes 15:5).
Så när vi talar om att plantera nya församlingar menar vi egentligen att lägga till grenar på det sanna vinträdet som förhoppningsvis kommer att bära rik frukt. Men att lägga till en ny gren är inte som att bygga ut sitt hus.
Det enda sättet på vilket denna sorts gren läggs till vinträdet är när en individ omvänder sig, tror på Jesus och följer honom. Det är individen, inte en lokal församling, som läggs till Jesus. Den nya troende blir sedan ännu en gren i det levande vinträdet, med stor potential att bära frukt.
Detta är avgörande för att pastorer och församlingsledare ska förstå vad som är ”nytt” med församlingsplantering: Det handlar inte om landet, staden eller samhället som du beger dig till. Det handlar inte heller om byggnaden, utrustningen, programmen eller gudstjänsterna som du genomför i dina församlingsplanteringar.
I slutändan handlar det om varje individ som du når med evangeliet, som överlämnar sitt liv åt Jesus och föds på nytt genom Guds Ande. En död sten som nu lever! Det är det som gör saker nya.
Men?
Men hur är det med att omgruppera, omprofilera och paketera om de heliga?
Hur är det med ledande pastorer som lär dem som redan är ”i Kristus” att följa Jesus?
Hur är det med att träna och utrusta, aktivera och sända?
Allt detta är gott, nödvändigt och viktigt, men detta är inte ny församlingsplantering, utan snarare att leda troende till mognad.
Det smärtsamma i detta är att vi kan arbeta hårt och använda enorma mängder resurser på att ta hand om och vara pastorer för dem som redan tror på Kristus, men ändå aldrig se dem bli fruktbärare som främjar Guds rike! Faktum är att vi kanske vågar dra slutsatsen att Kristi kropps fruktbarhet när det gäller församlingsväxt är ett mått på vår egen tjänst. Och församlingens främsta uppgift kommer alltid att vara att nå de förlorade med evangeliet om Guds kärlek och förlåtelse genom Jesus Kristus – med ett ord: evangelisation.
Vår utmaning är att göra båda delarna väl, det vill säga att leda församlingen på ett sådant sätt att de aktiveras och sänds ut som ”människofiskare”. Varje annat skäl till församlingsplantering antyder att vi har misslyckats med att förstå församlingens apostoliska och profetiska grundvalar (Efesierbrevet 2:20).
Råd till blivande församlingsplanterare? Med Ed Stetzers ord: ”Låt inte din församling bli en återvändsgränd på vägen till missionsbefallningen.”
Relaterad läsning: De 10 bästa programmen för gudstjänstpresentationer för Mac
