Tillit i lärjungaskapet: Sårbarhet bygger tillit, men ärliga berättelser om förvandling ger lärjungar förtroende för att förändring är möjlig.
Information räcker inte: Information i sig kan inte förvandla; lärjungaskap blir effektivt när undervisning kopplas samman med levd erfarenhet och trofast lydnad.
Hopp är NYCKELN: Upprättande berättelser visar hur Gud möter människor i svaghet och ger kämpande lärjungar ett praktiskt hopp bortom abstrakta principer.
Din trovärdighet: Trovärdighet i lärjungaskapet kommer av att lita på Jesus genom verkliga kamper, inte av att verka fullkomligt kunnig eller andligt fulländad.
Jag undervisade i en kurs om personlig lärjungaträning på ett bibelcollege när en student ställde en oväntad fråga.
Vi hade talat om sårbarhet – hur ärlighet om dina svårigheter bygger förtroende, hur förtroende ger dig tillträde till någons liv och hur detta tillträde är det som gör verklig lärjungaträning möjlig.
En ung man i klassen hade suttit med handen uppe så länge att jag till slut stannade och lät honom komma till tals. Han var obekväm. Jag kunde se det i hans ansikte. Men han fick fram det:
Tänk om killen jag tränar till lärjunge, när jag är sårbar och berättar om mina svagheter för att bygga förtroende, börjar tänka: Varför skulle jag lyssna på den här killen? Han är lika trasig som jag.
Varför information inte räcker
Många kyrkor och pastorer tränar lärjungatränare på samma sätt som vi utbildar studenter – fyller dem med innehåll, lär dem de rätta svaren och skickar ut dem välutrustade. Och innehållet spelar roll. Guds ord lever. Det förvandlar människor.
Men innehåll utan en berättelse är bara undervisning. Och undervisning förvandlar sällan.
Jag sa till den studenten, och jag tror att det är sant:
När du uppriktigt följer Jesus och har en växande relation med den helige Ande kommer du att ha berättelser att berätta.
Använd berättelser om upprättelse frikostigt! Berätta om hur Gud har använt Skriften eller sitt folk för att ge dig seger över en syndfull livsstil, en hemlighet, en ansträngd relation eller andra personliga problem som Jesus har räddat dig ur.
Berättelser om hur Guds nåd har använt Skriften och sitt folk för att ge dig seger över en syndfull livsstil, en hemlighet, ensamhet i ledarskapet, en ansträngd relation eller andra personliga problem som Jesus har räddat dig ur.
Sårbarhet bygger förtroende. Men berättelser om upprättelse bygger hopp.
Och hopp är det som de flesta lärjungar faktiskt svälter efter.
När du delar en berättelse om upprättelse undervisar du inte bara om en princip. Du visar någon hur principen ser ut när den får kött och blod. Du säger: Jag var i mörkret, och så här kom ljuset in.
Jag har bett 2 Krönikeboken 20:12 fler gånger än jag kan räkna:
Vi vet inte vad vi ska göra, men våra ögon är riktade på dig, Herre.
2 krönikeboken 20:12
Och han har kommit igenom – gång på gång.
Att berätta om upprättelse i ett lärjungaträningssammanhang kommer inte att undergräva din trovärdighet. Det etablerar den – eftersom dina lärjungar inte behöver en mentor som har allt uträknat. De behöver en mentor som har lärt sig att lita på den som har det.
Efter att jag hade delat några av mina egna berättelser frågade jag klassen om någon hade en berättelse om upprättelse att berätta. En ung kvinna berättade om sin kamp mot missbruk och hur Jesus hade räddat henne. Fler berättelser följde tills jag var tvungen att avbryta lektionen.
Vad detta betyder för dig
Om din lärjungaträning verkar ha fastnat i informationsöverföring, fråga dig själv när du senast berättade en historia ... inte en illustration till en undervisning, utan en verklig berättelse ur ditt eget liv.
Dina lärjungar behöver inte mer innehåll. De behöver se att det du lär dem är något du faktiskt har levt.
Det är det som inget undervisningsmaterial kan ge dem. Bara du kan.
